Digitalis Arga Blogg

Tiggeri

2010-08-04T16:37:00.002Z

Hej, det är jag igen.

Det har varit en turbulent sommar i mitt liv. Mycket har hänt, både bra och dåligt.
Som en del av er vet så vann jag äntligen mot sjukvården för ca 1 månad sen när min "hypokondri" och diverse psykiatriska diagnoser istället blev till en enda diagnos; Fibromyalgi. Samtidigt som detta är en enorm vinst för mig, eftersom jag (kanske) slipper blickar som säger "fatta att det är psyket det är fel på och inte kroppen", så vet jag att detta är något som jag troligtvis får leva med resten av mitt liv, med allt vad det innebär (har nästan alla symptomen på den listan, mer eller mindre, från och till).

Hur jävla illa det faktiskt är fick jag erfara när jag för ett par veckor sen skulle flytta mitt bohag till en ersättningslägenhet under tiden som de (ÄNTLIGEN!) renoverar mitt hem. Jag tog som vanligt på mig alldeles för mycket fysiskt arbete och efter två dagars massivt slit (för vem som helst då) och alldeles för lite sömn vaknade jag efter 14 timmars sömn med en fullständigt ihopkrampad kropp. Kunde inte gå, inte använda mina händer, bara att ta sig till toaletten var ett helt företag (sorry for tha TMI). Nej, det här är ingen form av "träningsvärk", min kropp reagerar bara väldigt konstigt på fysisk ansträngning och oftast är reaktionen så pass fördröjd att man inte ens KAN "sluta i tid", utan helt enkelt går över gränsen om och om igen eftersom det är dagsformen som avgör hur mycket man kan hantera just den dagen. Ja, ni kanske förstår problemet?

Mina sista saker packade jag fortfarande medan de började riva min lägenhet, de sista grejerna bar jag ut när i princip allting var rivet. Rivningskillarna var jätteschyssta och hjälpte mig att packa ner och slänga det sista. Tyvärr råkade de även slänga lite saker som jag egentligen skulle behålla och eftersom Försäkringskassan höll på att krångla med min sjukersättning innan i år har jag i princip levt på luft och måste nu även betala tillbaka pengar till socialen som jag fått låna under tiden som Försämringskassan hållt på med sitt trams. Ergo, jag har inte råd att köpa nya grejer. Saknar t ex en mopp till mina golv nu. :| (Ni kan kalla mig Svartfot nu, det är mitt nya indiannamn... Snubbelfot Svartetass funkar också ;P)

Fräsmus har blivit lite bättre med sina sår efter medicinering, men vi har varit på flera veterinärbesök som jag inte riktigt hade råd med. Visst, jag kommer få tillbaka lite pengar från Agria (hoppas jag iaf), men det kommer inte att vara imorgon eller nästa vecka för jag är så trött att jag inte ens orkar sätta mig med kvitto, blanketter, recept och allt annat bjäffs man måste fylla i innan man kan kräva pengar. Jag ska även komma på i vilken av de "viktiga" flyttlådorna jag har lagt hans papper. Och nu måste både han och brorsan kastreras innan vi flyttar tillbaka (~1 september). Ytterligare pengar jag inte alls har.

Varje vecka kostar katterna mig ~350 kr för mat och strö (de är stora killar allihopa nu) + försäkring på det. Idag har jag köpt så att de klarar sig veckan ut, men jag har bara 100 kr kvar till oss alla fyra fram till den 18 augusti. På söndag tar min hjärtmedicin slut och en påfyllning kostar nära 200 kr eftersom jag ännu inte kommit över första högkostnadsspärren.

Ännu en gång går inte min ekvation ihop och denna gången har jag inte ens någon matbuffert att ta till i min frys. Jag är fullständigt black nu. Inga pengar på mitt sparkonto, inga pengar i min sparkatt, jag har seriöst inte ens pantflaskor kvar att tillgå nu och börjar känna mig lite lätt desperat. De flesta av mina vänner i köttvärlden har det sämre ställt än mig och de som inte har det har redan ställt upp så jag skäms med både pengar, skjutsningar, flyttning osv.

Jag hatar verkligen att tigga och nu är det andra gången i år som jag gör det, men eftersom jag är så fullständigt slut i kropp och själ som jag är nu så ber jag er, SNÄLLA HJÄLP MIG!

Till och med mitt Flattrkonto har gett upp nu eftersom jag inte haft en tjuga över att betala min avgift med, så vill ni donera en slant åt mig så gör det på följande bankkonto:
Handelsbanken
Clearingnummer: 6761
Kontonummer: 365 890 898

ALLA DONATIONER ÄR VÄLKOMNA! - Ingen peng är för liten. :)

Jag tackar er på förhand och hoppas att ni kan hjälpa mig.

//Pirattanten

Donera mera!

2010-03-31T13:11:00.006Z

Vill börja med att påminna er om att i morgon är sista dagen att donera till Piratpartiets valsedlar i lokalvalen. Eftersom jag ställer upp i valet till Region Skåne 2010 så tycker jag att alla som gillar mig (hehe :D) ska skänka en femma genom att skicka ett sms till nummer 72550, sms:et ska ha texten “pps 5″ för att donera 5 kr.(Kostnaden blir 5 kr + ev SMS-taxa.)

Man kan naturligtvis skänka mer än så och hur man går tillväga samt saldo på vårt konto hittar du här: http://syd.piratpartiet.se/

Nu till ett ekonomiskt problem av mer personlig karaktär. Som jag har skrivit innan så riskerar jag att stå utan eller få betydligt mindre pengar under (minst) 2 månaders tid (juni,juli). Jag har försökt spara ihop pengar för att iaf ha lite pengar att handla mat för under den här tiden, men har idag varit tvungen att lägga nära en tusenlapp på ett veterinärbesök för Fräsmus som fått otäcka sår på tass och nos som inte vill läka av sig själv. Detta ska även följas upp om två veckor vilket betyder ytterligare kostnader och slutet på mitt sparkapital.

Jag kommer även att behöva kastrera samt vaccinera både Fräsmus och hans bror Morris de närmsta månaderna (något som det var menat att sparpengarna skulle täcka från början) vilket innebär ytterligare kostnader jag inte kommer att ha råd med ifall det går riktigt illa. Jag vet att detta inte är någon annas problem än mitt, men om t ex hälften av alla som följer mig på Twitter hade skänkt en tia eller så hade det hjälpt mig enormt mycket.
Jag hatar verkligen att tigga och om jag får möjlighet så vill jag gärna kunna betala tillbaka evt "gåvor". Så ifall du vill ha tillbaka din tia när jag blivit svinrik politiker så meddela mig vem du är. :D Naturligtvis går det även bra att vara så anonym som banken tillåter.

Pengar kan man sätta in på Handelsbanken, Clearingnr: 6761 Kontonr: 251 001 792

Med hopp om att jag fortfarande har några karmapoäng att inkassera; Tack på förhand!

Nummer 9!

2010-03-17T09:15:00.003Z

Igår kväll fick jag (till min förvåning) reda på att jag hamnade som nummer 9 av 29 på listan av kandidater till Region Skåne för Piratpartiet i höst. Efter lite scoutande har jag även insett att vissa över mig på listan har bett om att slippa vara på valbar plats, vilket i sin tur kan leda till att jag hamnar ännu högre upp. Detta börjar bli påtagligt läskigt nu! :D Naturligtvis är detta samtidigt väldigt spännande för mig, jag har ju inte gjort någon större nytta sen jag blev sjukskriven för 6 år sen, förutom att utforska just hur Region Skåne EGENTLIGEN fungerar. Vem får bäst sjukvård och varför? Varför har vi "säkerhetskameror" på bussarna när den största faran är att chafförerna inte kan köra buss? Etcetera. :D

Så nu har jag köpt en lila blus så jag kan vara snygg i alla artiklar man kommer vilja skriva om mig osv. ;D Haha. Nervositeten är påtaglig nu märker jag, varför jag väljer att avsluta detta inlägg nu innan det blir helt bananas!

Jag - Politiker.

Förskingringskassan Strikes Again!

2010-03-15T10:47:00.002Z

För en vecka sen eller två skickade Försäkringskassan ett brev till min Gode Man (som vanligt "glömde" man att skicka en kopia till mig) med kontaktuppgifter till min nya handläggare, dvs den som ska handlägga min ansökan om sjukersättning. På pappret står det även "Vi beräknar att handläggningen av ditt ärende tar cirka 120 dagar men vi arbetar på det så fort vi kan."
*host* Bullshit *host*
Den dagen en handläggare på FK jobbar så fort den kan kommer hela deras system att kollapsa. :|

Nog om det och åter till saken; Jag fyller 30 i maj, det betyder att jag inte längre har rätt till aktivitetsersättning efter det och handläggningstiden för nästa ersättningsnivå är FYRA månader. Någon mer än jag som ser att den här ekvationen inte går ihop? Både jag, mitt ombud och min gode man/advokat förutsätter att de har en lösning som gör att jag ändå får ersättning de två månader som jag riskerar att stå utan aktivitetsersättning. FEL! Efter ett samtal med min nya handläggare får jag förklarat för mig att ifall de inte har fattat beslut i tid så är jag hänvisad till de sociala myndigheterna och deras försörjningsstöd. "Va?" Säger jag här "Hur kan detta ens vara möjligt? Jag har ju faktiskt lämnat in min ansökan i tid?". Efter lite lätt knapprande på sin dator inser även min handläggare att så är fallet och svarar "Jaha, ja...då är det väl din fd handläggare som inte har koll på hur lång handläggningstid vi har." Errh.. Jaha? Och detta är mitt fel...HUR? VARFÖR ska jag straffas för att en myndighet har gjort fel, IGEN? Allt ansvar lades på mig, IGEN.

Ungefär här informerar jag henne om att de faktiskt ligger i tvist med mig angående pengar som de blåst mig på (~300 000 i rena skattade pengar), att de satt mig i skuld, gjort mig ovän med min förra hyresvärd, i princip raderat hela mitt sociala liv och alla andra grejer som de utsatt mig för under årens gång. Och jag frågade om de verkligen tyckte att det var en bra idé att låta mig sitta här och må skit i två månader och ha hoppet som enda vän? Då hävdade hon att hon "förstod hur jag kände". What? Verkligen? Det är jag enormt skeptisk till att hon gör. Jag skulle vilja att hennes chef ber henne göra något 2 månader försent och sen drar in hennes lön i två månader (kanske) och sedan hänvisar henne till en av de mest belastade stadsdelarna i hela jävla Sverige, samtidigt som han erkänner att det egentligen är hans fel.. Men.. "hoppsan" nu läggs allt ansvar på dig! Toodles! Inte ens då hade hon varit i närheten av att förstå vad jag måste utstå mer eller mindre dagligen sen flera år tillbaka för att vara dem och andra instanser till lags.

Nu har jag dansat efter deras och andra myndigheters pipa i snart SEX ÅRS TID och det enda jag ser att jag får tillbaka är att man spottar mig i ansiktet med jämna mellanrum. Jag gör rätt, DE GÖR FEL, JAG straffas. Finns det verkligen ingen lag som kan förbjuda dem från att behandla folk så här? Upphör ens mänskliga rättigheter när man blir sjuk? Jag kan inte säga att jag är direkt förvånad över hur de resonerat och agerat även denna gång, men är förbluffad över att det verkar vara lagligt att det får gå till så här, är det så?

Varför jag gnäller så mycket.

2010-02-28T16:25:00.002Z

På grund av dagens reaktioner på mina tweets samt påtryckningar från @SuviAndersson (Hihi) tänkte jag försöka förklara min situation för er som tycker jag är en gnällig jävel.

Ungefär så här börjar 98% av mina dagar:

*Vaknar i panik, olidlig smärta och/eller tårar är sällan frånvarande. Har jag drömt under natten så är det i princip alltid ångest- eller stressdrömmar där jag antingen blir jagad, sitter fast, tvingas äta mina djur eller liknande mysigheter. Ibland har jag skurit handflatorna blodiga med mina egna naglar för att jag krampat ihop under natten.

*Nästa steg är att ta sig upp ur sängen/soffan (beroende på var min kropp bestämt sig för att somna)

*Nästa steg är fortfarande att ta sig upp.

*Därefter sitter jag, ofta med huvudet mellan knäna eller stödd av händerna och väntar på att hela världen ska sluta snurra och att jag ska sluta må illa.

*Efter en halv cigarett vinglar jag ut i köket för att brygga kaffe. Tiden detta tar varierar, men vanligtvis mellan 10-30 min beroende på hur många ggr jag tappat bort mig/kaffekoppen/kaffekannan/balansen.

*Eftersom mina katter är de bästa i hela världen så påminner de mig om att det är dags att ge dem frukost. (De uppmärksammar mig även på annat som är fel...glömda spisplattor, glömd kaffebryggare osv <3 )

*Stapplar bort till mitt skrivbord och sätter mig vid datorn i väntan på kaffet. Glor.

*Ibland tar det en stund att ta sig tillbaka till köket för att hämta kaffet, detta kan bero på både glömska och brist på energi.

*2-3 timmars kaffedrickande medan jag försöker väcka hjärnan genom att läsa vad som hänt medan jag sov. Detta funkar sällan och jag är oftast nästan lika roddig i huvudet efter kaffet som jag var innan.

*Klockan 10.00 ringer medicinlarmet. Hjärtmedicinen äts ungefär 30-40min efter det eftersom jag hinner glömma varför larmet ringer. (Tack du som uppfann snooze-funktionen).

*Nånstans runt 11-12 brukar jag ge upp dagens försök till värktablettfri dag och äter en av mina värktabletter, någon timme senare när morfinet gör att smärtan släpper klarnar även hjärnan, för nu behöver den inte hänga upp sig på smärtan längre.

Denna ”lycka” (smärtan försvinner, men på bekostnad av andningen då mina mediciner krockar) varar ungefär i 4-5 timmar då jag försöker få alla dagens bestyr avklarade, om jag orkar vill säga...Oftast hinner jag bara med de saker jag gör för att få in lite pengar...Eventuellt orkar jag handla på vägen hem, om det inte är överdrivet mycket folk i affären vill säga, då hoppar jag hellre över att äta den dagen om det innebär att jag slipper den stressen, ilskan och irritationen det innebär för mig att gå in i en stor flock av människor som jag inte kan kontrollera. Har flera gånger svimmat av i affärer pga detta vilket gör att jag nästan alltid ringer upp en kompis som kan distrahera mig ifall jag tvingas handla ensam, vilket nästan alltid är fallet. Detta gör även att jag inte klarar av att storhandla själv.

Väl innanför dörren hemma igen brukar energin ta tvärstopp, de sista metrarna går jag nog enbart med hjälp av viljestyrka och adrenalin. Inte sällan börjar tårarna rinna okontrollerat nu också. Ett annat alternativ är att jag sätter mig och bara stirrar, igen... Och försöker komma ihåg vad det var jag skulle göra nu..? Äta..? Nej, aptit har jag ingen än... trots att jag varken ätit eller druckit något annat än kaffe under dagen. Jag är nog törstig, men då måste jag gå ut i köket och hämta något att dricka..det är jättelångt till köket känns det som, så jag skippar det tills jag är så torr i munnen att jag börjar få problem att svälja...munnen klibbar ihop. Vid det här laget har värktablettens effekt försvunnit och smärtan kommer krypandes tillbaka...Som vanligt har jag överansträngt mig under dagen eftersom jag inte tillfört kroppen något nytt bränsle vilket gör att om jag inte tar min specialmedicin nu så vet jag att hela kvällen kommer att gå i smärtans tecken. Efter intaget börjar kroppen slappna av, smärtan avtar och det börjar kännas som en bra idé att äta och dricka, ibland blir jag t o m lite hungrig eller sugen på nåt, men bara ibland. Även det annars konstanta illamåendet försvinner och jag känner att livet kanske ändå är värt att leva, för nu kan jag iaf skratta utan att det känns överdrivet konstlat.
Det är nu kväll...Klockan är oftast 18-20 när jag orkar ta mig till köket för att krafsa ihop någon form av föda, 15 min brukar vara så lång tid maten får lov att ta innan jag tappar både fokus, energi, intresse och aptiten igen. Detta är dessutom oftast den enda gången jag äter något som kan räknas som ”mat” under dygnet. Ofta kombinerar jag maten med att ligga ner och glo på mina serier som jag är smått beroende av. För att både kunna fokusera på vad som händer på min tv samt somna i rimlig tid måste jag även inta mer av min specialmedicin ett par ggr till under kvällen, har jag tur somnar jag innan klockan slår midnatt. Men det där kan variera kraftigt, antingen kan jag inte somna alls, eller så däckar jag fullständigt bara nån timme efter att jag kommit hem och kan utan problem sova i 15 timmar eller så. Men oftast somnar jag lite för sent och vaknar minst en, oftast 3-4 ggr per natt antingen pga smärta eller mardrömmar, inte sällan dränkt i kallsvett och med ett rusande hjärta. Klockan blir morgon. Repeat.

Detta är bara hur jag mår och bara en liten bit av det, för jag pallar ärligt talat inte skriva om resten just nu, för det tär något enormt på mig att berätta detta för er egentligen och jag skulle ljuga om jag sa att tårarna inte runnit under tiden jag skrivit detta. Utöver allt detta har jag en massa absurda problem som jag inte kan påverka nämnvärt. Men mer om de någon annan dag I says, för nu kallar tvätten på mig...Gnh.

Jag kan inte längre hålla tillräckligt länge i en penna för att kunna skriva mer än några få meningar och ibland kan jag varken höra, se ordentligt eller prata som en normal människa, så jag är tacksam över att jag fortfarande kan kommunicera med världen via mitt tangentbord.

Sorgen som aldrig tar slut.

2009-11-09T18:20:00.002Z

Idag är det 22 år sedan min mor dog. Man kan tycka att sorgen borde minska med åren, men för mig gör den inte det....Jag skulle nästan vilja hävda att den blir värre för varje år. Visst, jag kanske aldrig hade möjlighet att bearbeta sorgen när jag skulle men tiden ska ju läka alla sår, eller? November är den jobbigaste månaden för mig varje år...Inte minst för att jag vet att min bror har/hade det värre än mig och jag vet aldrig hur jag ska hantera det hela. Ni förstår, min mor dog 2 dagar innan hans 15-årsdag och jag minns fortfarande hur icke-glad han var för sin nya moped som han önskat sig. Det var en svartmetallic Puch Dakota och min bror var bara olycklig. Jag förstod inte varför och då var jag ändå den som sett min mor ligga där, livlös, mager och alldeles nydöd. Jag visste och förstod vad döden innebar, men någonstans tänkte jag att någon i familjen "skojade" med mig och att hon en dag skulle komma hem och att allting skulle bli som det var innan hon blev sjuk. Så blev det inte alls. Istället fick jag plötsligt bli vuxen och ta hand om min far som gick ner sig i sorg och sprit. Som om inte det räckte så blev även han sjuk i TBC 1 år senare...Han återhämtade sig från sjukdomen, men aldrig från sorgen och det blev mitt liv de följande åren. Jag gick sällan till skolan, sov på dagarna och vakade på nätterna. Vi bodde mitt ute på en åker och jag hade inga vänner förutom mina katter och senare även min häst, släkten övergav mig till stor del efter min mors bortgång. Men hur bra djur än är för ens mentala hälsa så kan de inte rädda en 7-åring från ett helvete. Jag tror iofs att jag har djuren att tacka för att jag behöll "vettet", de gav mig ändå någon form av outlet och kärlek tillbaka.

Skit samma, det gör för ont att fortsätta skriva för tillfället, jag vill mest meddela att jag mår skit och saknar min mor. Har aldrig velat prata med henne så mycket som just nu. Jag gör som min far och super bort sorgen istället, det är enklare och för min del får alkoholen aldrig övertaget, det går över...Men just nu gör det väldigt ont och jag är enormt ensam. Skål!

Piratvänliga Kulturarbetare Sökes!

2009-04-27T14:07:00.003Z

Hej allihopa!

EU-valet närmar sig med stormsteg och naturligtvis ställer Piratpartiet upp även denna gång.
Mycket har hänt sedan förra valet och vi som parti behövs mer än någonsin då de etablerade partierna verkar ignorera sina väljares vilja, åsikter, integritet samt privatliv.

Bara de sista 12 månaderna har man valt att rösta igenom inte bara en, men två lagar (FRA- och IPRED-lagen) som inte bara strider mot våra svenska grundlagar utan även mot de mänskliga rättigheterna som FN har beslutat ska gälla för alla medlemsländer, samt diverse EU-direktiv.
IPRED-lagen ger dessutom privata aktörer större befogenheter än vad Polisen har, vilket går att jämnställa med en ”laglig” maffiaverksamhet som rimmar väldigt illa med det Sverige vi är vana vid.

Några vill påstå att fildelning handlar om stöld, vi anser att det är ett lysande verktyg för ALLA kulturarbetare, amatörer som etablerade sådana, då deras verk får betydligt större spridning än de hade fått genom traditionella försäljningsmetoder. Möjligheterna att ta betalt via Internet är dessutom många och de som anammat den nya tekniken tjänar mer pengar idag än de gjort innan de började dela ut sina verk fritt.
Vi vill främja en mångfacetterad kultur snarare än att låta ca.10 stora mediebolag bestämma vilken kultur vi ska ta del av och tycka om, vi vill ha mångfald, de vill ha kontroll, en kontroll som jag personligen hoppas att de aldrig får tillbaka.

Nu vill dessutom vissa EU-länder begränsa användandet av Internet genom att kunna censurera sidor på nätet som deras regeringar anser vara ”dåliga” för deras medborgarna, alltså en modell som skrämmande nog liknar den man har i Kina i dagsläget, krasst sett kan detta innebära att Internet i framtiden kommer att fungera ungefär som kabel-tv gör idag.

Därför tycker vi att det är viktigt att visa båda de etablerade partierna och de som ännu inte förstått fördelarna med fildelning att det faktiskt finns kulturarbetare som GILLAR fildelning och detta hade vi tänkt göra genom att fylla våra valstugor med fria verk som upphovsrättsinnehavaren vill sprida till allmänheten.

En kulturarbetare som fattat galoppen på riktigt är Unni Drougge som lagt ut sin senaste ljudbok ”Boven i mitt drama kallas kärlek” på The Pirat Bay för fri nedladdning, läs gärna hennes personliga meddelande! Mer om hennes inställning till fildelning går bl. a att läsa här: Var inte rädd för fildelare samt på hennes blogg.

MEN NU TILL SAKEN!

Vi vill ha kontakt med fler som tänker och agerar som Unni Drougge!

Har du ett verk du vill dela med dig av i våra valstugor? Det kan vara allt från en dikt om Ipred eller ett egenkomponerat musikstycke till en gardin sydd av egendesignat mönster och tryck. (Observera dock att DU måste inneha upphovsrättigheterna till verket samt ansvarar för kopieringsmärkningen, är verket fritt att ändra eller bara fritt att sprida? Detta måste framgå tydligt.)
Vi har lagt fokus på mer kända namn och ansikten, men naturligtvis är även okända och/eller amatörer lika viktiga, så har du något du vill dela med dig av så kontakta mig omedelbums! Valet är som sagt inte långt borta!

VISA DITT STÖD FÖR ETT FRITT INTERNET - ALL KULTUR ÄR VÄLKOMMEN!

(Kopiera och sprid gärna denna text i sin helhet, glöm bara inte att hänvisa till mig!)

Telekompaketet

2009-04-20T08:00:00.003Z

Hej allihopa! Long time no writy.

Som ni vet gillar jag att skriva långt, alla har dock inte alltid tid att läsa vad jag vill ha sagt.

Nedanför publiceras det mail jag skrivit till EU-parlamentarikerna ang. tillägg 138 i sin helhet:

Hej

Sverige har alltid varit ledande inom teknik och kommunikation, vi har även förespråkat offentlighetsprincipen, yttrandefriheten, tryckfriheten samt det vi kallar ”välfärdssamhället” med allt vad det innebär, främst den trygghet som välfärden inbringar i form av ett socialt skyddsnät som många andra länder helt saknar.

Trots offentlighetsprincipen har vi alltid varit väldigt noga med att skydda individen och dennes privatliv samt integritet, detta har vi dessutom gjort med stolthet! Vi insåg att vissa individer skulle använda denna sekretess till sin egen fördel, till exempel genom att lura sig till försörjningsbidrag i en stads alla olika stadsdelar, lägga till en extra dag för vård av sjukt barn för att kunna gå och se den där matinén man lovat barnen sedan länge samt liknande scenarion.

Men vi insåg samtidigt att merparten av invånarna vill och kan göra rätt för sig, därför har detta system fungerat väldigt bra trots att en viss procent har lurats eller dragit en vit lögn då och då.
De senare åren har det dock skett en förändring i samhället, reglerna ska tightas upp, halta och lytta ska tvingas till arbete trots att deras läkare skriker nej, ska du ha försörjningsbidrag kan du tvingas att jobba heltid utan annan ersättning än ett bidrag som uppgår till existensminimum, blir du sjuk kan du tvingas att införskaffa ett läkarintyg första sjukdagen för att uppbära sjukersättning, även om du är så sjuk att du inte kan ta dig ur sängen och än mindre borde vara i närheten av andra människor.

De senaste två åren har man dessutom valt att stifta lagar som berör alla i vårt land som vill kommunicera med varandra, inte minst när det gäller privat kommunikation, detta helt utan allmänhetens inblandning. Varningsropen skallade från alla remissinstanser när FRA-lagen röstades igenom, ändå blev den anammad och upprättad. Man hävdade samtidigt att allmänheten inte var tillräckligt insatta i vad lagen innebar och att det var därför vi var kritiska mot den.
Men varför fick vi inte reda på vad lagen innebar? Varför förklarade ingen för oss varför vår privata kommunikation helt plötsligt måste bevakas av högre instans? Blev plötsligt alla röstberättigade människor omyndiga? Vad har vi gjort för att de folkvalda ska misstro oss så mycket att vi inte ens får bestämma över saker som påverkar vårt dagliga liv? Varför ska laglydiga människor övervakas för att påstådda yttre hot begår fel? Finns det verkligen ingen bättre lösning?
Ingen av dessa frågor har vi, allmänheten, fått några adekvata svar på, trots att frågorna ställts om och om igen. Och vi är rädda, vi är rädda att förlora all form av frihet som Sverige förr erbjudit oss, en frihet som vi stolt skrutit om men även ansvarat för. De flesta av oss förstör inte andras skog och mark, för vi förstår att allemansrätten är något unikt och fint som inte finns i andra länder. Samma respekt har vi haft mot systemet i allmänhet, för vi vet att den dagen vi faktiskt behöver hjälp så vill vi att systemet är där och fångar upp oss, inte att vi redan utnyttjat och tömt den reserven.

Den 1 april i år valde man även att rösta igenom en lag som ger privata aktörer rätten att rota i ditt privatliv med hjälp av högst bristfälliga bevis, en rätt som inte ens polisväsendet har idag. Detta för att de ska kunna tjäna pengar på produkter som vi inte längre vill ha och genom detta har man påbörjat en låsning av den fria marknadsekonomin samt stiftat en lag som direkt motarbetar fri konkurrens och dessutom ansvarsbefriar en bransch som vägrar anpassa sig efter marknaden. Man har alltså skapat en form av laglig maffiaverksamhet, detta till synes utan att tänka på vilka konsekvenser detta kan få för individen.

Telekompaketet innebär nya begränsningar och förespråkar en censur som är oförenlig med Svensk kultur. För att minimera risken för att individen skadas anser jag och många med mig att tillägg 138 måste få ett bifall och vädjar därför till dig samt dina kollegor att rösta ja till 138, inte bara för min skull, utan för hela samhällets skull och även din.

Jag hoppas ni förstår min rädsla för alla dessa lagar, jag växte upp i ett fritt land där man har kunnat känna sig betydligt tryggare än i många grannländer, idag är jag mest rädd för de konsekvenser som kommer visa sig lite längre fram. Många talar t o m om att lämna landet ”innan det är för sent”, är det verkligen så vi ska känna?

Jag lägger mitt förtroende hos dig och hoppas innerligt på ett bifall för tillägg 138.

Mvh

Nelly Mathilda Fredlund
Malmö

Imorgon ska de rösta, du har fortfarande möjlighet att göra din röst hör hos dessa, mer information på http://telekompaketet.se

DN skriver om saken: http://www.dn.se/kultur-noje/forhandlingar-i-bryssel-om-eus-telekompaket-1.844537

Svar i Kalla Fakta-debatt.

2008-03-30T19:06:00.002Z

Veckans Kalla Fakta behandlade ämnet övermedicinering inom psykiatrin. Hela mitt inlägg i debatten på tv4s hemsida kommer inte med, varför jag nu publicerar hela mitt svar här för alla som vill läsa.

[Här börjar ett citat från annan person]((( Eva leg. psykolog skrev:
För det första är det sorgligt att Kalla Fakta gör ett program utan någon som helst kunskap kring ämnet! Alla som är verksamma inom psykiatrin vet att självskada i sig inte är en sjukdom och att det inte heller finns någon medicin som medicinerar bort beteendet. Självskador är symptom på någon annan problematik och det är den som är anledningen till att man sätter in medicin. Det är naturligtvis inte önskvärt att läkarna ska sätta in så mycket medicin som dem tvingas göra men i många fall gör dem det i ren desperation eftersom att dem är ytterst ansvariga för patientens liv. Hade det funnits resurser till fler psykologer och om läkarna var fler hade detta inte längre varit ett lika stort problem. Allt handlar i slutändan om resurser och det borde vara programmets fokus. Situationen kan nu istället att förvärras eftersom resurserna inte ökar och föräldrar kommer vägra barnen medicin. Har vi otrur leder detta till fler självmord! Kalla fakta tror sig själva vara samhällsräddare men i detta fall snarare samhällsförädare!
))) [Här slutar citatet]

Ehe... Har damen själv varit patient på en psykiatrisk vårdavdelning månne? Förmodligen inte då du talar i nattmössan.
Och det handlar inte i första hand om "resurser" eller pengar som jag antar att du syftar på i första hand. För ska vi titta bland de landsting som har MINST pengar per psykpatient, i mitt exempel; Halland, så har de också några av landets mest nöjda patienter. Och eftersom jag har haft "förmånen" att uppleva både psykvårdsavdelningar i både Malmö (som har mer pengar per patient) och Halmstad så måste jag säga att de som vinner med hästlängder är *trumvirvel* Halmstad! För där fortbildas personalen hela tiden, det tar sig tid att lyssna, ibland knackar de på ens, ofta privata, rumsdörr bara för att kolla läget och snacka en stund. Under inläggningstiden testast man kontinuerligt för att personalen ska kunna veta hur du mår, utan att du direkt behöver säga det. Problemet ligger mest hos läkarna i Halland. I Malmö är det i princip bara kaos och anmäler du avdelningarna så händer inte ett enda jävla smack för chefen för psykiatrin i Malmö är totalt oengagerad i sitt arbete.

Och det är nog mest det som behövs inom psykiatrin, engagemang! Att man bryr sig om vad man jobbar med, att man intresserar sig för sitt yrke överhuvudtaget. För alla de hemskheter som folk innan mig har beskrivit, och även ännu värre saker, händer dagligen på vårdavdelningar runt om i Sverige. Och det handlar inte bara om barn- och ungdomar, utan vuxna människor som mer eller mindre omyndigförklaras med orden "du har ingen sjukdomsinsikt" när de klagar på den överdrivna medicineringen. Man kan också låsas in mot sin vilja trots att inget självskadebeteende eller annat våldsbenägenhet föregår (detta har jag själv fått uppleva). På de värsta ställena mobbas dessutom den personal som faktiskt försöker hjälpa patienterna genom att frysas ute helt från "gemenskapen" på avdelningarna (har även bevittnat detta med egna ögon) och man sitter öppet framför patienterna och diskuterar sina "hemska" kollegor. Är det vård? Och är det verkligen patienterna som är MEST sjuka i den här j-a soppan? Varför får psykiatrin, generellt sett, fortsätta leka Dr Mengele? Jag känner mig, liksom många andra före mig här, blåst på livet, som en försökskanin och rakt av lurad av folk man ska kunna lita på enligt lag. På mindre än 3 år fick jag minst 14 olika mediciner, den ena värre än den andra och fortfarande är ingen adekvat diagnos ställd, så jag slutade ta min medicin förra året, eftersom jag mådde betydligt bättre utan och sa det till min läkare som då "friskförklarade" mig och skickade hem mig med bara 14 dagars sjukskrivning (jag har varit långtidssjukskriven fram till detta inträffar) och uppmaning om att "rehabilitera" mig själv. Tack och hej! Kan även tillägga att min fd läkare är något av en rockstjärna inom psykiatrin och även skrivit läroböcker. Ergo, en läkare med bra rykte bland sina egna är inte det samma som en bra läkare till patienter.
Hade jag nu varit någon annan än den jag är så hade jag förmodligen tagit livet av mig i detta skede, för hela mitt säkerhetsnät försvinner utan bevis på min kraftigt nedsatta arbetsförmåga. Istället fick jag jaga runt som en galning efter en läkare som ville hjälpa mig och det var inte en psykiater utan min husläkare på vårdcentralen jag går till. HAN lyssnar och känner mig...Han utgår inte från en diagnos när vi pratar utan från mig.
Nu har jag, efter många om och men (och ca 20 år tid), fått tag på en riktigt bra psykiater som faktiskt vägrar ställa diganos på mig förrän jag genomgått flertalet tester. Varför kan inte alla läkare vara sådana?
Nu har jag förmodligen redan skrivit mer än ni orkar läsa, men jag skulle kunna fortsätta och berätta om psykiatrins brister i veckor om inte månader. För jag lovar dig Eva, de är långt fler än det som är bra med psykiatrin idag. Och jag tycker det sorgligaste är att folk som du är så hemmablinda att ni inte ser att folk lider i eran "vård".

Tack för ordet.

Dags att höja djurens status!

2007-12-11T15:50:00.000Z

Hej,

Jag och några vänner har tagit initiativet till den här namninsamlingen, som vi hoppas kommer vara en del av ett lite större steg mot bättre djurhållning och förbättrad livskvalité för husdjur i allmänhet.

http://www.namninsamling.com/site/get.asp?Krav_pa_cetrifikat _for_djurhallning

Vi hoppas att ni håller med oss om detta och tackar för eventuella namnunderskrifter i förhand.

Hjälp oss hjälpa djuren, INNAN det är försent!

Jag hatar Sverige

2007-07-29T09:17:00.001Z

Uppenbarligen hinner jag inte med i alla tokerier som händer i "vårt" land.
Fick nyligen reda på att Dagens Nyheter VÄGRAT länka till en sexarbetaren Isabella Lunds blogg, nämligen denna:
http://sensuellqkonsult.wordpress.com/

Där kan ni läsa mer ingående om fallet.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför de "utsatta" aldrig får komma till tals? Detta upprepas ständigt när det gäller "känsliga" frågor.
I detta fallet så gör man en massa kvinnor till offer snarare än att hjälpa dem. Man bortser dessutom helt ifrån att det faktiskt finns manliga prostituerade också, men de kanske inte lider lika mycket för att de är män? :D Förmodligen resonerar de så. Annars skulle väl inte debatten uteslutande handla om kvinnor?
Man kan inte heller tro på att det finns folk som VÄLJER att jobba med att sälja sexuella tjänster, "för det vill ju ingen göra egentligen" (ett argument som man hör ofta). Faktum är att det finns folk som väljer att sälja sin kropp, utan att vara narkoman, svag, köpt från ett U-land av människohandlare osv.
VARFÖR får inte dessa människor komma till tals? Det är absurt. De om någon vet väl hur det är att jobba med sexhandel? Bättre att de berättar än att någon naiv EU-parlamentariker sitter och uttalar sig i Svensk radio (http://sensuellqkonsult.wordpress.com/2007/07/27/reportaget-i-p1-om-prostitution-ar-anmalt/ ).

Jag vill bara säga till Isabella Lund och hennes kollegor: STÅ PÅ ER! Vi är många som stödjer er.

Och jag uppmanar ALLA som läser detta att dränka Dagens Nyheter med mail och frågeställningar gällande deras beteende i detta fall. Likaså Sveriges Radio.

Hur tänkte de nu?

2007-05-29T16:56:00.000Z

Jag är upprörd, förbannad och jävligt besviken på Sverige nu.
Så här gör man inte:

http://djsekas.livejournal.com/2492.html

Jag och många fler håller tummarna för dig sekas, låt dem inte vinna!!

Aktiv dag! =)

2007-05-28T14:40:00.000Z

Har gjort ett försök till att starta debatt med Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare.
Kommentera gärna du oxå!

http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20070526/OPINION/105260366/1023

Soctanter på nätet.

2007-05-28T10:59:00.000Z

Vill uppmärksamma och uppmuntra stadsdelen Södra Innerstadens initiativ till att ha en anonym tjänst för missbruksfrågor och liknande.
Ni hittar "Soctanter på nätet" här:
http://www.malmo.se/stadsdelar/sodrainnerstaden/individfamilj/soctanter
De har även inbjudit till diskussion om narkotikapolitiken vi för i Sverige idag, så titta gärna in och kommentera/läs på ovanstående URL framöver.

NU skiner solen! =) Hoppas den skiner på er oxå, även om det regnar. ;)

Granskning av kommentarer till bloggen påbörjas.

2007-05-28T07:00:00.001Z

Hej alla!
Då de enda som hittills har skrivit negativa kommentarer är "anonyma" människor så kommer jag i fortsättningen att granska kommentarerna innan de kommer upp.
Naturligtvis får ni vara anonyma, men kommentarer där avsändaren är anonym och ställer frågor till mig, hetsar till debatt eller bara är allmänt otrevlig kommer inte att publiceras.
Om alla de som tror på en liberalare politik när det gäller deras EGEN kropp vågar stå för vem de är och tycker, borde inte då du/ni anonyma människor kunna göra samma sak?
Ni har ju absolut inget att vara rädda för, eller?
Gamla anonyma kommentarer ligger kvar tillsvidare.

Folkpartiets språksatsning i Malmö

2007-04-17T10:37:00.000Z

Vill passa på att göra lite reklam för Folkpartiets satsning på en bättre språkundervisning i Svenska här i Malmö.
Läs och betygsätt gärna på: http://www.allaskakunnasvenska.nu/

(Personligen hoppas jag att en förändring även sker när det gäller hemspråksundervisning i Skånska, men det är en annan fråga)

Rocky Rules!

2007-04-11T09:54:00.001Z

Faktaserie om legala berusningsmedel och receptfria mediciner.

2007-04-05T10:42:00.000Z

Hej alla!

Jag kommer i dagarna att påbörja en faktaserie som kommer att fokusera på de lagliga sätten att berusa sig samt receptfria mediciner, för- och nackdelar, vilka kända biverkningar som finns, skade- och dödstal samt ca antal brukare.
Därefter kommer jag att publicera samma fakta om illegala berusningsmedel.
Det är alltså helt upp till er att bedöma om våra narkotikalagar är logiska och korrekta.
Ingenting kommer att förskönas eller korrigeras för att passa min åsikt.

Hoppas ni tycker detta är lika intressant som jag. Enjoy!

/Nelly

PS. Jag ber om ursäkt för att texten ibland kan falla bort, jag har försökt ordna detta, men det är bloggers redigerare, som inte är direkt buggfri, som ställer till det lite. DS

Jag bor i utlandet! ;D Hahaha!

2007-03-15T11:47:00.000Z

Denna bilden är så klockren att jag inte kan låta bli att lägga upp den här. ;D

http://i17.tinypic.com/4beg4g3.jpg

Enjoy!

Svensk Socialdemokrati = Nazityskland?

2007-03-13T14:33:00.000Z

Hej,
Denna bloggen är en direkt reaktion på Socialdemokraten Roger Jönsson bloggposter om "drogromantiker" (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1312&blogg=11712&timestamp=01:22:56) och de kommentarer han själv och hans partikamrater lagt till i efterhand, samt den totala ignoransen av den fakta som finns att tillgå (och som oxå folk har upplyst dem om).
Då det inte fanns nån möjlighet att kommentera bloggposten längre, bestämde jag mig för att starta en egen blogg, för så här kan de inte få fortsätta!
Det är fler än jag som ser tendenser som går att jämföra med det Nationalsocialistiska partiet under WW2.
Framför allt inläggen från Mikael Larsson, t ex detta: "[...] Jag tycker du Johan är en mycket intressant debattör. På många sätt och vis framför du åsikter. Att du ligger fel i detta ämne och i andra ämnen är helt ok, men du kan aldrig få en helhetssyn så länge du saknar omtanke och solidaritet.[...]"
Ursäkta mig, men vem gav honom rätten att bestämma vad som är rätt o fel åsikt i en debatt? Och vad vet han om denna Johans solidaritet och omtanke för andra? Detta är ett direkt personangrepp, är det så vi ska uppfatta socialdemokraterna? Jag ser detta som ren mobbing och hade jag varit Johan så hade jag polisanmält Herr Larsson.

Varje gång nån förser de inblandade Socialdemokraterna med felaktig fakta så nappar de direkt, korrekt fakta möts av ignorans och lögner om att de som skrivit inlägget anser att droger är ofarligt. De väljer oxå att ignorera att vår trevliga drog alkohol är högst laglig och väldigt dödlig, även i små mängder, det krävs inget missbruk för att dö av alkohol och det är betydligt fler som dör och får allvarliga skador av alkohol varje år än av narkotikamissbruk (Naturligtvis ignorerar det även detta).De skriver om solidaritet och medmänsklighet, men vad gör de genom sin nolltolerans-propaganda? Narkomaner tvingas fortsätta sin kriminella bana eftersom kriminaliseringen av narkotika gör att priserna på drogerna drar i höjden. (Drogkartellerna tjänar mer och mer, mer och mer pengar "försvinner" från samhället, direkt ner i de kriminella nätverkens djupa fickor.) Gör detta att de får en plats i samhället? Nej. De stöts bara ut mer och ses som "smutsiga" och "mindre värda" mycket pga av den bild som socialdemokraterna har målat upp av en människa som lever i total misär och inte kan sköta ett arbete pga drogerna, detta har pågått under en LÅNG tid.Deras inlägg har gjort det klart för mig och många andra, att är man inte med dem så är man ingenting, tycker man inte som de gör så har man inte rätt till en åsikt. Känns detta igen? Ska narkomaner, liberala osv utrotas precis som judarna och andra som inte "passade i mallen" under andra världskriget? En del av er ser kanske detta som en felaktig jämförelse, men tror ni verkligen att Hitler m fl började med att rensa ut folk genom mord? Nej. De började ungefär likadant som dessa Socialdemokrater, genom att alinera folk de inte gillar. Är det solidaritet och omtanke? Varför vill de plåga folk ännu mer? Det har bevisats gång på gång att länder där innehav av narkotika inte är kriminaliserat bl a har;

Mindre missbrukare
Färre som dör av narkotikarelaterade sjukdomar så som aids
Då droger inte längre är illegala är priset för drogerna betydligt lägre = mindre narkotikarelaterad brottslighet.
Information om drogerna, korrekt sådan. Vilket leder till bättre kunskaper om vad drogerna egentligen gör i kroppen, inte bara "Allt knark är farligt!!!" (Det är inte information, det är propaganda.).

En annan sak som dessa "insatta" personer vägrar att inse, är att sjukvården till stor del är skyldig till att missbrukarna i Sverige är så många. Speciellt psykiatrin är duktiga på att stoppa i folk kraftigt beroendeframkallande mediciner för att sedan snabbt rycka undan
dem igen. När då patienten har en kropp som är van vid att få dessa droger för att
"fungera normalt", börjar många av dem att leta efter dessa piller på den svarta marknaden, detta gäller inte bara kriminella ungdomar utan även trevliga hemmafruar, kanske deras granne som de tycker är så trevlig
och skötsam.
De verkar inte förstå att dessa "mediciner" är precis lika farliga som drogerna på gatan.
Skillnaden på att välja själv och att få ett recept utskrivet är att folk fortfarande litar på att deras läkare inte vill skada dem.
Väljer du att bruka droger själv har du förmodligen tagit reda på alla
för- och nackdelar med just den drogen och kan därefter ta ställning
till om du vill ta denna drog eller inte.

Vem har gett dem rätten att bestämma vad deras granne ska göra? Vi lever i ett s k "fritt" samhälle, men har ingen frihet. Socialdemokraternas paroll är att de ska "ta hand" om alla, och vi ser ju alla hur bra det har gått, depressioner och kriminalitet pga långvariga bidragsberoende med alla de "insatser" som det innebär. Arbetslöshet... Jag kan fortsätta hur länge som helst, men då är det nog ingen som orkar läsa. Vi vet alla redan att Sverige inte mår speciellt bra i dagsläget (på många olika sätt, både psykosocialt och ekonomiskt), och det finns ingen annan att beskylla än Socialdemokraterna och deras sätt att "ta hand" om medborgarna.

Frågan är om de skulle vara så starka i Sverige idag om inte deras namn hade förknippats med ordet "socialbidrag"?
Alla ni som röstade på Socialdemokraterna i höstas, var det det här ni ville? Att folk ska mobbas ut pga sin åsikt?